top of page

Avelsutvärdering

Om mentalbeskrivning (MH)

(Information från Svenska brukshundsklubben SBK)

​

Svenska Brukshundklubben (SBK) har länge utvecklat tester för att få kunskap om hundars mentalitet och vi är en föregångare inom området. MH beskriver och dokumenterar beteenden som genom forskning visat sig vara starkt ärftliga. Resultaten från testerna både hjälper oss att förbättra vårt avelsarbete och forskningen att förstå hundars mentalitet bättre. MH har också rönt ett stort intresse utanför Sverige.

 

Forskare har i flera omgångar gjort omfattande undersökningar på MH, något som har gett SBK en unik sammanställning över alla beskrivna hundar. Sammanställningarna är även ett bra underlag för våra rasklubbar när avelsarbetet ska utvärderas.

Att göra MH är också ett bra sätt för dig som hundägare att få en bra bild av vem din hund är och hur den reagerar i olika situationer.

Krav för att hunden ska få delta:

  • Minst tolv månader gammal

  • Registrerad i SKK eller i av SKK erkänd utländsk kennelorganisation

  • ID-märkt

  • Vaccinerad enligt gällande regler

  • Vara fullt frisk och inte löpa

  • Hunden får inte vara utsatt för doping eller andra otillbörliga förhållanden (se Svenska Kennelklubbens Nationellt dopningsreglemente för hund)

​

Krav för brukshundraser

Om du har en hund av brukshundras och vill tävla efter att hunden har fyllt 18 månader, genomföra tjänstehundsutbildning eller bedriva avel finns det ett krav på att din hund har genomgått ett MH. Anledningen till det är att Svenska Brukshundklubben har ett avelsprogram som ställer höga krav på bruksraserna. 

Så här går ett MH till

Beskrivningen tar ca 45 minuter och under den tiden går ni igenom en bana med olika moment. Hundens beteende och reaktioner i de olika momenten dokumenteras under tiden utifrån en intensitetsskala i ett standardiserat protokoll. När beskrivningen är klar går beskrivaren igenom protokollet med dig.

Viktigt att tänka på är att MH är en beskrivning av hunden och alltså inte ett test där den blir godkänd eller underkänd.

​

Mentalbeskrivare

Hunden beskrivs av en mentalbeskrivare med en gedigen bakgrund. Hen har minst 125 timmars teoretisk utbildning samt ett par års praktisk erfarenhet från att ha medverkat som funktionär på ett antal mentalbeskrivningar.

Bedömningsskalan:

Varje moment bedöms med en skala på 1-5. Generellt kan man säga att ju högre siffra desto mer intensitet/reaktion visar hunden i momentet och beroende på vilket momentet så kan man önska mer eller mindre reaktion. T.ex i rädsla och kvarstående rädsla, är det att föredra att hunden ligger i den lägre skalan. Medan i sociala, lek och nyfikenhets bedömningen, kanske man föredrar om hunden ligger på den övre skalan. Rasmässiga egenskaper syns ofta på ett MH. T.ex kan raser som avlats mycket för vakt visa mer intensiva hotbeteenden i momenten där detta sätts på prov, medan en hund av ras som inte har mycket vakt i sig kanske inte visar mycket eller något hotbeteende alls. Individuella avvikelser förekommer förstås! Därmed är det väldigt olika vad man anser är ett "bra" MH eller inte för varje ras och individ.

​

De olika momenten som ingår:

​

Kontakt/socialitet

Beskrivaren iakttar hundens reaktioner via kontakt och samarbete med en främmande människa. Man tittar också på hur hunden låter sig hanteras av en testledare.

Lek/lekfullhet

Beskrivaren tittar på hundens vilja att samarbeta med en människa genom att titta på lusten att jaga ifatt och gripa en trasa samt hur engagerad den är i leken.

Jaktlust/Förföljande

Beskrivaren tittar på hundens intresse att följa efter bortflyende föremål, hur snabbt den startar och vad den gör med föremålet när den hittar det.

Aktivitet

I momentet aktivitetsnivå tittar beskrivaren på hur hunden beter sig i ett passivt tillstånd, där ägaren står helt still med hunden kopplad. Här reagerar hundar olika, men önskvärt är att hundar kan koppla av i en passiv situation trots att den har varit aktiv precis innan.

Nyfikenhet/intresse

Beskrivaren tittar på hundens nyfikenhet, vilja och mod att lämna sin ägare för att undersöka det som nyss hänt och eventuellt vara aktiv med vad som kan ha uppfattats som skrämmande. Även hundens intresse för att inleda eller besvara lekinvit med en funktionär på avstånd från ägaren beskrivs.

Skott

En ljudkänslig hund mår inte bra i dagens bullriga samhälle och hundar som är skotträdda eller skottberörda för ofta över denna rädsla till sina avkommor. För användning i avel och vid utbildning är det viktigt att hundarna inte är skotträdda. På ett MH beskriver man om hunden är skottberörd både under lek med ägaren och i passivt tillstånd.

Rädsla

Det kan vara rationellt för hunden att bli rädd om den utsätts för ett plötsligt hot, som i ett moment då en overall plötsligt dras upp framför hunden. Det är också viktigt att rädslan släpper när överraskningen/hotet upphör och att hunden slappnar av och kanske till och med visar nyfikenhet för det som skett. Detta, samt hur mycket stöd hunden söker från sin förare, tittar beskrivaren på i flera moment.

Hot

I det här momentet använder man funktionärer utklädda till spöken för att se hur hunden reagerar på okända hot som långsamt närmar sig hunden. Beskrivaren tittar på hur hunden står emot hotet, om den vill försvara sig eller sin förare, samt om hunden visar intresse att undersöka spökena efter att dessa slutat agera hotfullt.

Efter beskrivningen

Efter beskrivningen får du som hundförare en kopia av protokollet, vilket är ett bevis på att hunden har känd mental status. Resultatet registreras in digitalt och läses in av Svenska Kennelklubben (SKK) till Hunddata och Avelsdata. 

Utifrån databaserna går det även att ta fram genomsnittliga värden på hundrasernas mentala status. På statistiksidan kan du se värden och spindeldiagram för brukshundraserna och övriga raser som har minst 30 hundar som genomfört MH.

​

Klicka på bilderna nedan för att se hur MH protokollet ser ut!

MH-protokoll-sid1.jpg
MH-protokoll-sid2.jpg

Höftledsdysplasi, HD

​

HD är en felaktig utveckling av höftleden och en relativt vanlig skelettrubbning hos många hundraser.

Risken för att en hund ska utveckla HD är betingat av såväl arv som miljö, arvsgången är komplex (kvantitativ). Detta innebär bl.a. att även hundar med normala höftleder (grad A eller B) kan producera avkommor som utvecklar HD. Risken för att hund med normala höftleder ska producera avkomma som utvecklar HD ökar om dess föräldrar och/eller syskon har HD. Rubbningen i ledens utveckling äger rum under hundens uppväxttid. Först när skelettet vuxit färdigt kan man bedöma höftledernas utseende med hjälp av röntgen. För officiell avläsning och gradering av SKK, skall hunden uppnått minst 12 månaders ålder, det finns ingen övre åldersgräns för avläsning. Man kan skicka in röntgenplåtar på hundar under 12 månaders ålder, men då genomförs bara en preliminär avläsning som inte godkänns som ett officiellt resultat för avel, osv.

Gradering av höftledsstatus sker enligt normer fastställda av Fédération Cynologique Internationale (FCI). Normerna bygger på dels passform mellan höftledskula och höftledsskål, dels på djupet av skålen dvs. hur djupt höftledskulan ligger inne i skålen. Lederna graderas i 5 grupper:

  • A  normala höftleder grad A

  • B  normala höftleder grad B

  • C  lindrig dysplasi

  • D  måttlig dysplasi

  • E  höggradig dysplasi

​

För Beauceron gäller ett registreringsförbud för avkommor till föräldrar som inte har officiell höftledsstatus. I enlighet med SKKs grundregler, ska ett giltigt resultat föreligga innan parning.
Därutöver står Svenska Beauceronklubben bakom texten som säger att det inte är förenligt med SKKs grundregler att använda individer som drabbats av höftledsdysplasi i aveln.
Om uppfödare använder HD-belastat avelsdjur åsätts avkomman avelsspärr som ej kan borttagas. Gäller även importerad hund efter HD-belastat föräldradjur med svenskt undersökningsresultat.

​

Det är omöjligt att enbart med hjälp av en röntgenbild kunna utläsa om en hund har besvär av sin HD. Det finns hundar som är halta och visar andra tecken på smärta trots att de bara har en lindrig dysplasi, medan enstaka hundar med kraftig dysplasi uppträder helt symptomfria. Generellt sett har små hundar mindre problem av höftledsdysplasi än större och tyngre hundar.

HD kan förr eller senare ge upphov till förslitning av brosket i höftleden. Broskförslitningen kan inte ses på röntgenbilden men i de fall benpålagringar uppkommer kan dessa urskiljas på en röntgenbild. Pålagringarna ökar i regel med åldern och leder ibland till att höftleden blir helt deformerad hos den gamla hunden.

Graden av benpålagring anges som:

  • LBP  lindriga benpålagringar

  • MBP  måttliga benpålagringar

  • KBP  kraftiga benpålagringar

 

Armbågsdysplasi, ED

​

Armbågsledsdysplasi innebär en onormal utveckling av armbågsleden och förkortas ED efter den engelska benämningen elbow dysplasia. ED är ett samlingsnamn för olika tillväxtrubbningar som leder till benpålagringar i armbågsleden, vilka kan urskiljas relativt tydligt vid röntgen. Gemensamt för de olika tillväxtrubbningarna är att små men väsentliga delar av ledbrosket inte utvecklas normalt eller att det skadas på grund av rubbad utveckling i omgivande benvävnad.

​

Till skillnad från metodiken vid avläsning av röntgenbilder av höftleder, där man direkt bedömer det eventuella felet i utvecklingen av leden och sedan separat anger hur stora pålagringar som tillkommit (artrosgrad), är det när det gäller armbågsleder oftast endast möjligt att avläsa om det föreligger benpålagringar och sedan gradera dessa.

Vid den centrala granskningen av röntgenbilderna graderas armbågsledsartros enligt följande skala, som också används internationellt:

  • 0 - inga påvisbara förändringar

  • 1 - lindriga benpålagringar, upp till 2 mm

  • 2 - måttliga benpålagringar, 2 - 5 mm

  • 3 - kraftiga benpålagringar, över 5 mm

​

Något säkert samband mellan graden av benpålagringar och smärtsymtom finns inte, men unga hundar, med måttliga eller kraftiga pålagringar, visar ofta stelhet och hälta, framförallt efter hård motion.

Arvsgången för ED är komplex där både arv, med många gener i samverkan (polygen), och miljö är bidragande orsaker till sjukdomens utveckling.

För officiell röntgen gäller att hunden är minst 12 månader gammal. Resultatet av armbågsledsröntgen registreras centralt och loggas på Hunddata/Avelsdata. 

DNA-Analys

 

Alla mina avelstikar DNA-testas i Embark breedings program. I detta test ingår analys av genetiska sjukdomar och morfologiska egenskaper. Vilket gör aveln säkrare genom att minimera risken för sjukdomar och det ger en hint om vilka andra fysiska egenskaper som valparna kan tänkas nedärva. 

Men testet ger också svar på den genetiska koefficienten/COI (faktiskt inavelsgrad). Vilket innebär att de mäter andelen av hundens arvsmassa, där generna på moderns sida är identiska med de på faderns sida.

Traditionellt i hundavel så beräknas inavelsgraden/koefficienten/COI genom härstamningsbaserade metoden. Dvs hur många gemensamma förfädrar/-mödrar (anor) som förekommer i linjerna på stamtavlan och sedan antalet hundar mellan varje gemensam ana, avslutat med en matematisk formel. Vanligtvis tittar man bara över 5 generationer. Men vissa uppfödare, likt mig själv, kollar över minst 10 generationer. Denna metod förutsätter att varje förälder överför 50 % av sitt DNA jämnt över varje kromosom. I praktiken varierar dock andelen av en individs egen förälders DNA som överförs till deras avkomma beroende på rekombination. Under många generationer kan dessa skillnader i arv summera till en stor variation mellan hundens faktiska COI och den beräknade COI från härstamningsmetoden.

För att ge ett exempel; En Beauceron kan på stamtavlan ha en inavelsgrad på 0,34% över 5 generationer/6,25% över 10 gen. Men efter DNA-test visar den faktiska genetiska inavelsgraden 17%. 

Den härstamningsbaserade metoden förutsätter också att rasens grundande förfädrar i en stamtavla är helt obesläktade, även om rasanalyser visar att detta sällan är fallet. Dessutom kräver härstamningsmetoden noggrann journalföring av varje kull över dussintals generationer och fel kan uppstå.

Även om det verkligen är viktigt att hålla detaljerade stamtavlor, är användningen av en genetisk COI ett enklare och mer exakt sätt att bedöma inavelseffekt och långsiktig hälsa inom avelsprogram.

​

För mer information om Embark breeding programs:

Embarkvet - Breeders

Embark for Breeders dog DNA test kits – Embark Vet

​

För mer information om inavel genetisk COI:

Dog Inbreeding, Its Consequences, And Its Quantification | Embark (embarkvet.com)

bottom of page